Start > Hallands dialekter > 1600talet och försvenskningen

1600talet och försvenskningen

1645 så stod freden i Brömsebro vilket gav Sverige landskapet Halland i lån, eller ”pant” men efter freden i Roskilde 1658 så gavs hela Skåneland (Halland, Skåne, Blekinge och Bornholm) till det Svenska riket under Karl X. Man var rädd för att bönderna i Skåneland skulle föra uppror mot svenskarna eller att de inte skulle lyda den svenska kungen. För att förhindra detta skulle man införa en reformation i de nya länen som innebar att all kontakt med Danmark skulle försvinna.

Man hade lovat hallänningarna att deras språkkultur skulle få hållas kvar i kyrkan, psalmen och katekesen. Man skulle även endast få ha präster ur det halländska prästerskapet.
Mycket av detta höll inte då man fort ville försvenska Skåneländerna.
Man höll tillslut svenska gudstjänster och psalmerna skulle sjungas på svenska.
Precis som det svenska prästerskapet i Göteborg säger under denna tid så var de halländska folken mycket sega. Även ifall de blev tillsagda så sjöng och skrev väldigt många av dem på danska i alla fall.
Det fanns dock en del som tog till sig det svenska språket och lärde sig sin katekes på svenska, men det var en väldigt långsam process som idag har lämnat få spår då dialekten fortfarande lever fastän försvenskningen.

Det skånska kriget 1675 gav oroligheter inom Halland mellan svenskan och danskan. Kung Karl XI tvingades att göra försvenskningen strängare.
Alla psalmer, katekeser och ABC-böcker skulle vara på svenska, barn och ungdomar skulle lära sig det svenska språket genom kyrkan. Alla präster som inte följde detta blev avsatta.
Det var även under denna tid som de man kallade för Snapphanar dök upp. De ansågs av svenskarna vara upprorsmakare och banditer.
Man slog ihop grupper av tjuvar, stråtrövare, flyende soldater (halländska bönder kallades motvilligt in i den svenska armén men många flydde eller gömde sig) och kallade dem för Snapphanar antagligen från det tyska ordet ”schappen” som betyder ”röva”.
I de byar som ansågs konspirera mot den svenska staten sköt man en av var tionde man och byn fick betala en sammanlagd summa av 1000 riksdaler i böter.


Text: Joakim Svensson, Träslövsläge