Det sprudlar av olika sorters halländska dialekter, man kan säkert tänka sig att varje landskap har en dialekt men som skiljer på sig beroende på vart man är. Detta gäller även i Halland, det finns ingen äkta halländska för att det finns så otroliga uppdelningar både språkligt och kulturellt. Men det finns dock likheter, t.ex. väldigt många ord som används över hela länet. ”tocka” är ett typiskt halländskt ord, som i ”tocka dig” – ”flytta på dig”.
För att förstå mer hur de olika dialekterna skiljer sig ifrån varandra så kan man tala om språkgränser.
Den största språkgränsen som finns i Halland är Tvååkersgränsen som går söder om Varberg.
Det som talas norr om gränser har ett inflytande från västgötamålet och sydbohuslänska och den sydliga har från de mer sydsvenska dialekterna.
Tvååkersgränsen är den viktigaste gränsen, även den största, men inte bara som språkgräns utan även en gräns för ortnamn, seder, bruk och traditioner.
Man säger att det är en naturlig gräns då den norra klippkusten möter den öppna strandlinjen i söder. Man kan även dela upp Halland i norr och syd enligt Ätrans vatten som gräns.
Men det var på grund av dessa geografiska anledningar som man under medeltiden och senare delade upp Halland i två administrativa områden.
Det finns dock inget som säger att man på grund av detta skulle ha mindre svenskt eller danskt inflytande i söder respektive norr.
Text: Joakim Svensson, Träslövsläge